INVIGNINGEN

 

Skedde helt planenligt den 20 maj 2006 I närvaro av 100 talet inbjudna gäster. Efter det att föreningens ordförande Sten Björkman hälsat gästerna välkommna och kort presenterat projektet så talade Annika Andersson från Leader+ om deras och EU:s engagemang I projektet. Därefter talade Karl-Hugo Fogelberg om Ryttarens torvmuseum och om torvens betydelse genom tiderna. Avslutningsvis talade Riksdagsman Ulf Sjösten och avslutade med att lägga I en guldtia I myntinkastet och startade på så vis alla rörliga delar på Landtmossen.Gästerna bjöds sedan på en enklare

buffe och en visning av vagnsmuseet.

 

 

Ovan talar ordföranden Sten Björkman vid invigningen.

Nedan Annika Andersson från Leader+

 

 

 

 

Ovan Karl-Hugo Fogelberg Ryttarens Torvmuseum.

Nedan Riksdagsman Ulf Sjösten

 

 

Som en del i Bränntorvsmuseet har vi bygt upp en 15 meter lång modellbana av hur det såg ut 1918. Nedan några bilder från modellbanan.

 

 

Ovan: kraftstationen vid Lassasjön

Nedan: Utgången för linbanan från torvladan.

 

Nedan: Byggnaden för lastning på järnvägsvagnar.

 

 

 

BRÄNNTORVSMUSEET I KOMLÖSA

 

Fotot ovan: Åkermansverket som försörjde kraftstationen och Anrep-Svedalaverket med bränntorv som ju drevs av en lokomobil.

 

 

Linbanan Komlösa-Fristad

 

Komlösa är en liten by belägen ca 4 km NO om samhället Fristad I Västergötland. Orten är nämnd från 1300-talet, men här har varit bosättningar I flera tusen år. Den största händelsen I Komlösas historia är troligen torvbrytningen på Landtmossen under första världskriget.

Bakgrunden var att de stora industrierna I Borås inte fick tillgång till brännkol för att driva sina fabriker. Man började istället btyta bränntorv på Landtmossen. En förgrundsfigur I detta sammanhang var Disp. Hermann Roscher. Exakt tidpunkt för starten av brytningen har inte gått att fastställa men troligt är att den började omkring 1915. Behovet av bränntorv var dock betydligt större än den mängd man fick fram genom att köra med häst och vagn respektive häst och släde. Detta resulterade I att man inköpte en lastbil med järnhjul, men den tidens komlösaväg var inte vad den är I dag. Man beslöt sig I stället för att invester I en linbana från mossen ner till Fristad. En sträcka på 5,4 km

Det är uppenbart att det är ca 30 år för sent för att kunna dockumentera denna händelse. Det finns I dag ingen I livet att fråga som var med.. Men för att göra det bästa möjliga har vi på Vagnsmuseet tagit på oss att göra det som går.  Projektet har pågått sedan år 2002 och stöds av E.U. och Leader+ och I projektet ingår bland annat att vi bygger upp ett nytt museum på den äldsta kända gården I Komlösa d.v.s. Backa som första gången nämns skriftligt på 1530 talet.

 

Nedan ett av de få foton som finns bevarade, och som visar tre arbetare vid det hjul som drev linbanan.                       

 

 

        

 

 

 

Nedan: Den lastbil som inköptes 1917 för att transportera torven från Landtmossen till Fristads järnvägsstation.

 

.

 

 

I vår ansträngning att hitta föremål som härrör från torvbrytningen på Landtmossen har vi bland annat hittat det ena av dom två torvloken, ett Varrantlok bygt i Vara ca 1910. Detta är dessutom världens enda bevarade Varrantlok. Nedan: Bild när vi lastar av loket efter hemkomst från skåne där det tidigare bott.

 

 

När David i Vänga fick reda på vårat projekt så skänkte han den enda bevarade torvvagnen från Landtmossen. Denna köptes in av Davids far på auktionen på mossen som troligtvis hölls 1925.

 

 

 

 


 

När vi i framtiden hinner bygga smalspårig järnväg så är det nedanstående O&K loket

redo att köra folk på en tur.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vagnshistoriska Museet © 1996

www.vagnsmuseet.com